Så drar jag

...söderut.

Tillfälligt jobb i södra Sverige väntar.

Och jag tänker att det får bli en test inför en eventuell flytt.


För här finns ju inga arbeten!

I kväll

...som många andra kvällar har mina tankar gått till den mördade Carolin och hennes familj.

Och till familjen där mannen erkänt sig skyldig till Carolins död.

Så många drabbade.

Sån oerhörd tragik.



Jag tänder ytterligare ett ljus för att om möjligt skingra mörkret.

Idag har jag idkat

...ett annorlunda "fiskafänge".

När jag vaknade på morgonen såg jag hur ett antal stockar som vi mödosamt grävt ner som avgränsning mellan fjärdens vatten och land, sakta flöt iväg.

Jag greppade första bästa redskap, som visade sig vara en kratta, och försökte medelst denna fånga timret.

Detta visade sig inte vara helt lätt då vattenståndet i fjärden höjts högst markant det senaste dygnet (därav de rymmande stockarna).
Och en stor del av det som i går utgjordes av vår gräsmatta var nu en del av fjärden.

Jag lyckades dock så småningom få fatt på rymlingarna och drog upp dem så långt jag kunde.

Det skulle jag kanske inte ha gjort.

För nu, när vattnet sakta sjunker undan har jag ett upplag av stockar liggandes mitt på gräsmattan.

Och det finns inte en chans i världen att någon orkar rubba dem nu.

I morse

...rörde sig fjärdens vatten sakta, sakta.

De stilla krusningarna längst ut orkade nästan inte ta sig till land.



Nu i afton lägger det till.

Det bildas som små öar av is på det spegelblanka vattnet.


Det är höst!

Om - jag säger - om

...den nu anhållne mannen i Gällivare är skyldig till mord på Carolin Stenvall som försvann för drygt en månad sedan, så frågar jag mig:

Vad får en 50-årig trebarnsfar att begå mord på en 29-årig kvinna på väg till en arbetsintervju en höstdag i september?






På något vis hoppas att det inte är han.


Men om det är han som är skyldig till hennes försvinnande vill jag absolut att han åker fast!


Och jag kan inte med ord föreställa mig den fasa hennes anhöriga genomlider.







Eller hans...

Hörde idag om familjen

...som var natt har besök av en björn som äter av och dessvärre också skövlar familjens äppelträd.
8 meter från deras köksfönster.

Och detta är andra hösten i rad som frukten lockar.

Mannen i den aktuella familjen har nu tagit till "grovbössan".
Han ställer ut sin radio som med hjälp av timern slår igång klockan 21.00 och slutar kl 04.00.

Jag har viss förståelse för att Lotta Bromé funderar över om att det var just P4 som håller björnen på avstånd.

Men jag lovar; jag kunde till och med spela dansmusik om det vore jag som hade en björn runt knuten.

Även om jag t o m samtidigt skulle bli tvungen att lyssna till "eländet".





Vissa situationer kräver sina offer! :-)

Väl hemkommen

...konstaterar jag att våra fönster behöver putsas.

Eftermiddagssolen lyser avslöjande.

Det är inte längre en fråga om - eller när - utan nu!

Så får det bli.


Och efteråt känner jag mig så nöjd.

Om sommaren var en katastrof

...väderleksmässigt så har hösten gjort sitt bästa för att kompensera det.

Många fina dagar har det blivit, även om löven nu snart lämnat de flesta av bladträden.

Dagens golfrunda förgylldes av en örn som ståtligt svävade över banan.

Rofyllt.

Mäktigt.



Dock dagens enda eagle.

Och birdie.

Läste i veckan

...Magdalena Ribbings svar till singeltjejen som hade "problem" med att tillhandahålla tandborstar till sina partners.

Ha ha ha.

Jag hade ett missat samtal

...på mobilen under lunchen.

Så jag antar att det var Horace Engdahl som besviket konstaterade att jag även i år vägrade svara.

Jag tycker dock att andrahandsvalet Jean-Marie Gustave Le Clézio är helt OK.

Ikväll klippte jag

...sonen.





Det skulle jag inte ha gjort!

Under de senaste åren

...har vissa CD-skivor snurrat oftare än andra här hemma.

Ja, vissa så ofta så att resten av familjen högljutt protesterar när jag "råkar" komma åt Play-knappen.

Denna låt återfinns på skivan som, utan tvekan, har varvrekordet:-)




(Totta Näslund: Duetter)

I morgon

...är det jag som ringer.

Nä, inte banken.

Men vårdcentralen.

Och ber att få något mot verkligheten.

Finanskrisen

accelererar.

Staten agerar för att stilla oron.



Och här sitter jag och reagerar över hur löjlig vår finansminister ser ut med sin råttsvans.

Har jag fel fokus, måhända?!

Dagens besök

...på arbetsförmedlingen mynnade i en lika hopplös känsla som vanligt.

Eller kanske ännu mer.

Lågkonjunktur.
Och inga jobb i sikte.
Inga medel till åtgärder.

Som tur är har jag en bra arbetsförmedlingskontakt och jag vet att hon har mig i åtanke om det skulle dyka upp något.

Men vad hjälper det när inget dyker upp!

Det senaste året har jag sökt så många jobb.
Förr kom jag åtminstone till intervjuer, nu när jag varit arbetslös ett längre tag kommer jag inte ens så långt.
Det händer dock än så länge att jag oftast får besked att de tagit emot min ansökan, men alltmer sällan ett meddelande om att tjänsten tillsatts med annan sökande.

Det blir bara tyst.

Tänk så enkelt det vore med ett mail.

Fredag kväll

...och jag har handlat "nyfärsk" sushi.

Mannen, som varit bortrest under veckan, kommer hem med andra läckerheter.

Här och nu.

Här och nu.

Lyder mitt mantra.

Om USA

...får en republikansk president är Sarah Palin bara ett hjärtslag från att bli en av världens ledande personer.

Bevare oss.




Edit: Här är en annan del av intervjun. Vilket inte gör saken bättre, om man säger så.

Det närmar sig

...

Första snön
I Kiruna låg marken vit under torsdagsmorgonen när årets första snö fallit. Arjeplog har haft lite varmare och där kom det under torsdagsmorgonen snöblandat regn. Kusten har än så länge klarat sig från den vita nederbörden.

(PT 20081002)



Edit: Mina lagerbladsträd (buskar?) står fortfarande ute.