...konstaterar jag att våra fönster behöver putsas.
Eftermiddagssolen lyser avslöjande.
Det är inte längre en fråga om - eller när - utan nu!
Så får det bli.
Och efteråt känner jag mig så nöjd.
söndag, oktober 12, 2008
Väl hemkommen
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Här också ett borde och har varit så länge men blir aldrig av!
Borde.....
Turtlegirl: Här fanns inget alternativ - solens strålar var obevekligt avslöjande.
Annars är det en sak jag gärna förtränger in i det längsta.
Förhoppningsvis så kan jag ta våra fönster i helgen. Se'n är jag i stort sett klar med höststädningen.
Hjälp så kort sträcka det var mellan tanke och handling! Ska det verkligen va på det viset i ett normalhem i Sverige? Ska man inte bråka lite först vem som ska göra't och sen slira på det några månader tills den andre blir galen och gör det så att det blir gjort?
Låter inte riktigt sunt och sant det där...
Samuel: Fönsterjobbet är synnerligen tråkigt, tycker jag - men det känns onekligen skönt när det är gjort.
Lycka till! ;-)
Maja: Med tanke på de stundande minusgraderna var det bara att ta tag i saken på en gång.
Några längre diskussioner fanns det inte tid för.
Men gissa om det regnar just nu?! :-(
Skicka en kommentar