På skämt säger vi att vi drabbats av

...Smittsam Alzheimers.

Eller kanske Alzheimers light.

Där sitter vi och äter middag, tre, någorlunda normalbegåvade personer i hyfsat spridd ålder, och ingen av oss kommer på namnen Voltaire eller Monet när det är dessa vi åsyftar.

Och efteråt tänker jag; Alzheimers, vilken fruktansvärd sjukdom att drabbas av, på riktigt alltså.

Lite grann som att gradvis bli levande begravd, kanske.

Och vilken fruktansvärd anhörig-sjukdom.

Som att se den man älskar bli levande begravd.

Kan någon säga

...varför man (jag!) genomför såna där webbtester?

Nutidstester, IQ-tester, filmkunskap etc etc etc.

Och nu senast (för 1/2 timme sen) Expressens test "Hur litterär är du?".

Men varför gör jag det?

Vill jag känna mig som en besserwisser? Vill jag trycka ner mig i skoskaften?
Vilket behov vill jag tillgodose?

Vilka drivkrafter tror ni ligger bakom att man, kanske inte direkt kastar sig över, men i alla fall genomför testerna?

Idag bjöd kollegan

...på kantarellsoppa.

Egenhändigt plockade svampar - en masse.

Och jag njöt - trots mängden grädde.

Eller kanske just därför. Också.

Av olika anledningar

...kom jag mig för att läsa tidningen Amelia idag.

Där fanns en liten notis om en av mina absoluta favoriter; Jan Stenmark.

Och en av hans klassiker som jag inte kan undanhålla er - alla ni som missat hans funderingar i Aftonbladet - eller notisen i Amelia:

"Vi ska alla dö en dag. Men alla andra dagar ska vi det inte."

"Jag kan inte se vad jag ska dit

...att göra".

Ungefär så uttrycker sig Sten Heckscher, ordförande i Migrationsöverdomstolen.

En anledning att åka till norra Irak vore kanske för att själv bilda sig en uppfattning om de förhållanden som råder där, innan man beslutar sig för att avvisa ca 1500 irakier till denna del av landet.

Avvisningen innebär att man utvisar människor till ett område där det i förra veckan dödades över 500 personer.

Migrationsöverdomstolen bedömer dock området som säkert.

Skumläser

...rubrikerna i dagens tidning.

"Skoterförar körde onykter" - Inte den här årstiden, väl?

Nej, det visar sig att händelsen utspelade sig i vintras men att skoteråkaren åtalats nu.

Jag tycker att det varit märkligare om det i rubriken stått så som jag först läste den;

"Skoterförare körde nykter".

Under åren

...har jag varit på ett antal olika arbetsplatser.

Jag har bytt jobb mestadels utifrån nyfikenhet och en önskan att lära mer, lära nytt. Någon gång har jag slutat då jag (och kanske också arbetsgivaren?) insett att just "det jobbet" inte var något för mig.
Den enda gång jag blivit uppsagd var då "det stora telecomföretaget" beslutade lägga ner sin verksamhet på den ort jag arbetade. Dessvärre var det också det jobb som jag verkligen älskade. Och ett sådant jobb som jag aldrig får igen.

Nåväl, sån't är livet.

Men nu är jag på G igen. Nytt jobb. Ny bransch. Nya arbetskamrater.

Och jag är fascinerad.

Inte någon arbetsplats - av dem jag varit på - är den andra lik. Jag har jobbat på små familjeföretag, kommunala och landstingsstyrda organ, jag har varit på stora statliga affärsdrivande bolag och arbetat på börsnoterade företag. Jag har jobbat utomlands i några år och jag har jobbat som konsult.

Jag tycker på något sätt att jag är lyckligt lottad; tänk att få uppleva denna mångfald - att hela tiden få lär mig något nytt. Både verksamhetsmässigt och kulturmässigt.

Det har gett mig så mycket annat än de där universitetspoängen som jag släpar med i bagaget.

Och det har framför allt gett mig en insikt i att ju mer jag lär, ju mindre vet jag.

När man är född

...för 50 år sedan så innebär det att en hel del av ens vänner fyller ett halvt sekel i år.

I går kväll - i natt - firade vi en av mina "äldsta" vänner.

Å, så trevligt vi hade.

---

Dagens golfrunda i ett varmt, lite halvmulet väder gick dock i ett lugnt, mycket lugnt tempo.

Jobb

...eller ska vi kalla det konsulting?

Måhända kanske bara "tillfälligt hugg"?

Vart det här leder har jag ingen aning - eller så har jag det och förtränger den versionen.

Men nu gäller för en tid framöver; tidiga morgnar, visitkort och jobbtelefon.

Hur kunde det bli såhär?

:-)