...kan inte ha bättre luktsinne än jag. Det hävdar i alla fall familjen lite lätt irriterade men samtidigt milt överseende.
Sonens strumpor, kvarglömda sopor, utspilld mjölk som inte torkats upp. Jag noterar det omedelbart.
Det känns rätt bra.
Även om det i natt ledde till att jag fick gå brandvakt sedan jag upptäckt att våra ljusslangar förkolnat och låg och pyrde i väggen!
Slangarna är CE-märkta och monterade av behörig elektriker.
Varning utfärdas härmed.
torsdag, januari 18, 2007
En knarkhund
Upplagd av Marge_II kl. 9:03 fm
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Det där har jag också hört, om ljusslangar.
Bert: Det hade jag också. Men trodde inte att de gällde just vår typ av slangar:-(
De är ju s a s godkända.
"Elarna" kommer hit idag så då vår vi väl höra.
Oj, det kunde ju gått riktigt illa. Ibland, inte alltid kan jag tänka, är det tacksamt med känslig näsa.
Panter: Visst hade det kunna bli riktigt otrevligt. Vi flyttade in i vårt hus i april så lite "kymigt" hade det nog känts om vi fått en eldsvåda.
Förresten, det känns nog "kymigt" oavsett hur lång tid man bott i huset.
Vad sade elisarna? Var de åtminstone lite skamsna.
Eller nå't.
Bert: De var mest fundersamma. De var i kontakt med den svenska åf som sålt hur mycket som helst av just dessa och inga liknande incidenter har förekommit. Den kinesiske (!) tillverkaren var just nu i Sverige så de skulle ta upp det med denne.
Slangarna, som nu är nerskickade, ska aldrig kunna bli mer än 38 grader på utsidan.
"Jo, kyss mig sa Hanna."
Ett bra luktsinne är inte att förringa:-)
Vad skönt att du upptäckte det i tid!
Mammamia: Det tycker jag också :-)
Skicka en kommentar