Det här med sommartid

...gillar jag.

Hela tiden.








Utom på morgonen.

När den amerikanska centralbanken

...Federal Reserve går in och stöttar upp investmentbanken Bear Stearns för att undvika en fullständig kollaps för banken och hela finansmarknaden då börjar även bedömare på den politiska högerkanten tala om en ”kapitalismens kris”.

Joseph Ackermann, vd i Deutsche Bank säger i ett uttalande:

-”Jag tror inte längre på marknadens självläkande krafter. Det smärtar mig att säga något sådant, eftersom jag är en av de varmaste anhängarna av marknadsekonomin”.

Och med den prognos som investmentbanken Goldman Sachs spår så kommer finanskrisen att resultera i kreditförluster på ofattbara 1 200 miljarder dollar. Av det faller 460 miljarder på USA vilket är mer än dubbelt så mycket som de hittills raporterade förlusterna.

De svenska bankerna gör däremot fortfarande rekordvinster och många tycks ha glömt bort finanskrisen i början av 1990-talet då den svenska staten fick gå in med statliga garantier och vidta andra åtgärder för att rädda situationen.

Det är tur att det finns ett skyddsnät i form av staten - finansierad av bl a skattepengar - när den fria marknaden falerar, tänker jag.

Lördagsaftonen till ära

...Janis Joplin med "Me and Bobby McGee"

Det ligger ett paket jäst

...i kylen.

Men eftersom jag inte kan bestämma mig för om jag ska baka matbröd eller bullar förblir det liggande där.

GI eller inte GI, det är frågan.




Edit: Det blev inte GI.
Bulldegen ligger just nu på jäsning.

Så har jag lyckats

...sega bort en halvdag läsandes andras bloggar, en mängd webb-tidningar samt alla jobbannonser som kunde tänkas vara av intresse.

Hade planerat att städa ur sonens garderober på kläder som han inte längre använder men insåg att det kanske är på sin plats att förvarna först så jag inte dyker på nå´t som han inte vill att jag ska hitta.

Jag har förstått att sådant kan finnas i en äldre tonårings gömmor.

Och nej, jag är inte alltid så ödmjuk och insiktsfull. Bara idag.

"For sale: baby shoes, never worn"

...så blev svaret när Ernest Hemingway en gång blev ombedd att skriva en roman på bara sex ord.

Detta lär också vara utgångspunkten för Larry Smiths bok "Not Quite What I Was Planning: Six-Word Memoirs by Writers Famous and Obscure" där han sammanställt människors livshistorier som de beskrivit dem själva i sex ord.

Där finns alla möjliga sorters uttryck, en del roliga och underfundiga, andra konstiga och obegripliga. Och vissa nästan i klass med Hemingway.

9-åriga Hannah Davies skriver t ex "Cursed with cancer. Blessed by friends".

Zak Nelson säger "I still make coffee for two".

Rip Riley uttrycker sig : "No wife. No kids. No problems".

Detta triggade självklart igång min fantasi, så nu funderar jag hur jag ska formulera min livshistoria på bara sex ord.

Hur lyder din?

En Annan Dag

...känns 4 dagars utförsåkning i benen.

Då kan det vara skönt att koppla av hemmavid...

Grilla korv nere vid stranden...

Sitta på altanen och njuta av eftermiddagens vårsol...

Ibland känns det som om det ligger det lite mer än bara ord bakom uttrycket "Borta bra men hemma bäst"

:-)

Nu hänger det helt

...på väder och vind.

Ska påsken firas hemmavid eller blir det Åre i år igen?



Inside information: Mannen vallar och slipar skidor, bara "för i fall att".

Långpromenad på isen

...där skaren bär.
Öppet vatten i rännan där isbrytaren färdas.
Vågor som sakta närmar sig iskanten.

Vi skickar ett stort isflak ut i älvfåran och går övermodigt längs vattenlinjen.

Så dramatisk kan en marssöndag te sig i norr.

Till klimatdebatten

...i Bryssel kommer dignitärerna glidande i extralånga limousiner utrustade med V8-or. Detta efter att tagit flyget - ja, inte det allmänna förstås utan privatflygplan - till resmålet.

Inte konstigt att man skyller klimatföroreningarna på kossorna.

Så

...vad har jag gjort idag då?

Dagstidning och frukost.

Långt telefonsamtal.

Automatsvar på jobbansökan.



Då går jag ut.

Gråtrist men varmt väder.
Snön tinar bort vid entrén och jag är inte den som kan motstå en sådan frestelse.

Varje vår är densamma. Jag måste bara hjälpa till.
Hackar is, skottar is. Hackar lite mer när vattnet hittat vägen in under isen. Skottar, hackar.

Jag kan ju inte hjälpa att jag tycker det är kul.

Strandskyddet både luckras upp

...och förstärks.

Detta glädjer förstås alla de som vill bygga strandnära i glesbefolkade områden och det torde också kännas bra för t ex kommuner i Norrbotten som härmed får ansvaret för att ge dispenser och upphäva strandskyddet inom sina resp kommungränser.

Förhoppningsvis kan detta locka till att fler söker sig till ett naturskönt boende och stannar kvar alt. flyttar hit. Hit, där det i vissa kommuner finns mer än en hel sjö per invånare.

Hoppas dock att såväl kommuner som miljö- och friluftsorganisationer agerar sansat och förnuftigt, om förslaget går igenom.


Länkar: DN, Tididgare inlägg i ämnet

Så kul

...att Anja vann dagens superkombination.

Grattis!

Och grattis även till Stefan Holm, Anders Södergren, Charlotte Kalla och Johan Wissman.

Samt en tröstens tanke till Susanna Kallur.

Riktigt alpväder

...har det varit idag.

Stora tunga snöflingor har fallit trots plusgrader.

Tung snö att skotta undan.

Blött.

Men härligt att vistas ute i alla fall.

Har man som jag

...bestämt sig för att prova på saker och vara öppen för det mesta är det bara att gilla läget när telefonen ringer tidigt på morgonen och de undrar om man kan komma in och vikariera några dagar.

-Självklart, svarar jag sömndrucket, masar mig ur sängen och skrinlägger i en hast alla (ja ja så många är de väl inte) planer som jag gjort för dagen.

Och sen blir det ju bara hur kul som helst.

Jag trotsar den annalkande

...förkylningen och ger mig ut i det gnistrande vintervädret.

Känner att det kanske inte är läge för någon längre promenad utan börjar istället skotta undan det lilla lager fjunsnö som föll under morgontimmarna.

När jag är klar med detta hämtar jag ut renskinnet och sätter mig i solen och tänker;

- Inte är det så dumt i alla fall.

Dagens rapport

...från Åre lyder (i komprimerat skick):

- Sol, perfekt före men något hård vind.

- Jaha.

- Hmm.

- OK. Låter utmärkt.

- Puss & Kram!

- Puss & Kram!

Var i livet befann jag mig för

...20, 15, 10 och 5 år sedan?

Frågeställningen har gått från Studiomannen till Elisabet och Turtlegirl och själv börjar jag fundera.

För 20 år sedan är året 1988.
Jag har ett bra jobb i grannstaden och jag och mannen bestämmer oss för att sälja huset där vi bott i ca 10 år. Vi flyttar dock inte närmare arbetet utan tvärtom, jag får ytterligare några mil att pendla men klagar absolut inte. Vi har ett bra liv, reser mycket och åker mycket skidor på längden och utför. Våra föräldrar är fortfarande i livet, så också vår älskade lurviga hund som dock börjar bli lite grå om nosen, 11 år som han är.

För 15 år sedan är året 1993.
Sonen, som så småningom berikat vår lilla familj, har blivit tre år och vi har precis kommit hem efter två år utomlands, många erfarenheter rikare. Vi köper hus, har ett roligt slit med att få den nya trädgården i skick. Jag börjar jobba på hemorten och slipper det dagliga pendlandet men arbetet är krävande och tar en stor del av min vakna tid.
Min mor insjuknar och dör året därefter.

För 10 år sedan är året 1998.
Året innan har jag återigen bytt arbete och återupptagit pendlandet. Nu lika ofta till huvudstaden som till grannstaden. Det visar sig att jag hamnat på mitt drömjobb, alla kategorier. Jag är dock ofta borta flera kvällar och nätter under veckorna och på helgerna är vi "engagerade idrottsföräldar" ute på turné. Livet levs i 180 knyck och resorna, både privat och i jobbet avlöser varandra. Det blir lite mindre tid för skidåkning men det kompenseras gladeligen med golfande sommartid.

För 5 år sedan är året 2003.
Jag har precis avslutat en 2-årig distansutbildning som företaget betalat när jag får beskedet att de ämnar lägga ner verksamheten på orten och att alla vi anställda kan betrakta oss som övertaliga.
Ridå!
Detta år, under årets sista månad insjuknar också min far och dör.

Nu är året 2008.
Sonen har blivit myndig och håller på att ta körkort.
Vi reser fortfarande en hel del och försöker hålla liv i skidåkningen.
Efter att ha genomfört ett drömprojekt där vi låtit uppföra ett egenritat hus sitter jag nu här och ser ut över vattnet.
Jag har de senaste åren hankat mig fram på längre och kortare vikariat och tillfälliga anställningar, jag sliter med en affärsplan för att eventuellt starta eget.

Och - eller men - mellan varven känns det rätt...hopplöst...eller nå´t...



Edit: Undrar om jag har PMS eller om det bara är min vanliga B12-brist som gör sig påmind?

Vad är det med folk

...som talar i mobiltelefonen på offentliga platser. De där som talar högt och som verkar helt upptagna av samtalet men som ändå, någonstans, vet om att de hörs.

Vad saknar de? Vad söker de?

Härom morgonen kom vi, mannen och jag, något sömndruckna in i frukostrestaurangen på hotellet och bland sådär 100 personer sitter en (1!) person i ett högljutt samtal i mobilen.

Han hörs väl och när samtalet väl slutar så tar ett stillsamt sorl vid i det tidigare så tysta rummet.
100 personer som avvaktat, som störts och som mer eller motvilligt tvingats lyssna till samtalet.

Jag tycker man borde införa mobilfria zoner på fler ställen än lasarett - eftersom vanligt folkvett i de här fallen verkar vara en bristvara!

Jag valde

...utan minsta tvekan bort Melodifestivaluttagningen igår kväll till förmån för "Parkison".
Jag ångrar mig inte!

En sambandscentral

...för skidåkare.

Så känns hemmet i dag.

Telefonen går varm.

Sonen är på väg hem från Hemavan, mannen lastar in skidorna i bilen för färd till Åre dit min bror med sambo planerar att ansluta under veckan.



Själv ska jag besöka Arbetsförmedlingen på tisdag.

Sportlovsveckan är till

...ände och vi har kommit hem från vår lilla tripp.

Färden gick till Stockholm via Tärnaby-Hemavan. Kanske inte den mest naturliga resvägen till huvudstaden men fram kom vi så småningom.

Hemresan gick dock efter E4:an. Vi körde upp kvällen och natten mot lördag för att slippa köra i snöovädret som var på väg mot kusten.
Så gissa om det var skönt att vakna upp hemma när snön yrde utanför?!

Edit: Och Nej! Vi hittade inte rätt soffa den här gången. Heller!