...den nu anhållne mannen i Gällivare är skyldig till mord på Carolin Stenvall som försvann för drygt en månad sedan, så frågar jag mig:
Vad får en 50-årig trebarnsfar att begå mord på en 29-årig kvinna på väg till en arbetsintervju en höstdag i september?
På något vis hoppas att det inte är han.
Men om det är han som är skyldig till hennes försvinnande vill jag absolut att han åker fast!
Och jag kan inte med ord föreställa mig den fasa hennes anhöriga genomlider.
Eller hans...
lördag, oktober 18, 2008
Om - jag säger - om
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Det låter väldigt märkligt att det skulle vara han, när man hör (läser om) de omdömen han får från vänner och arbetskamrater. Något måste i så fall ha gått väldigt snett.
Men nog verkar det ju som att de har funnit rätt person.
Bert: Om det nu är han, kan jag inte för mitt liv förstå hur man kan ta någon annans liv "bara sådär": Från att tidigare varit ostraffad till mördare.
Det känns obegripligt.
Och fruktansvärt.
Och frågan man kan ställa sig är: Vad vet man egentligen om andra människor?
Det måste finnas en bakomliggande okänd story tänkte jag. Att de på något sätt känt varandra?
Svårt också tro att man som "frisk" ett tu tre mördar någon. Men visst oväntade saker händer....
Turtlegirl: Med tiden kommer förhoppningsvis vi - och framför allt de anhöriga - att få klarhet i vad som egentligen hänt.
Och varför.
Det är väldigt obehagligt. Det är ju nästan troligt att det finns en bakomliggande okänd story, som turtlegirl skriver, att de kände varann. Tänker på de anhöriga, vilket lidande de måste gå igenom.
Att det onda finns hela tiden och lurar bakom fasaderna, det är otäckt.
Sven: På något sätt skulle det (i dagsläget) känts mer förståeligt om det vore "den mystiska liftaren" måhända med en rad psykiska etiketter, än en tidigare ostraffad familjefar.
Det känns för nära. Som om det kunde vara ens granne eller vän. Typ.
Min mamma sa alltid en "fullt frisk människa med omdömet i behåll, mördar inte ...", så måste det ändå vara.
Jag kan förstå om man gör det i hastigt mod .., för att försvara sina barn eller sig själv .. men i det här fallet .., det är ju helt ofattbart.
Och det visar verkligen att du har ett gott hjärta när du tänker på den ev. mördarens anhöriga. Stackars människor!
(Också ...)
Elisabet: I självförsvar och framför allt om det skulle gälla ens barn kan jag tänka mig att det skulle kunna hända.
Kanske?!
Kanske ej.
(Jag hoppas att jag aldrig får veta).
Men i berått mod, överlagt eller ej - nej!
Nyheter idag låter insinuera att han har sommarställe nära där hon är uppväxt, att de haft mobilkontakt under dagen och att han därför gått ifrån jaktpasset den dagen...
Ja, hjälp så lite vi vet om människor, deras mående, deras mål och göranden.
Och kanske är det tur?
Maja: Många rykten och spekulationer är det. Och vad som är sant och falskt är svårt att ha en aning om.
Förhoppningsvis klarnar det så småningom.
Och kanske är det som du säger, tur att man inte vet vad människor bär inom sig.
Skicka en kommentar