...som jag skippar utförsåkningen.
Resten av familjen drar iväg men jag bangar.
Vad är det som händer?
måndag, november 26, 2007
2:a helgen i rad
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
...som jag skippar utförsåkningen.
Resten av familjen drar iväg men jag bangar.
Vad är det som händer?
8 kommentarer:
Inget att oroa sig för, bara det underskattade behovet av att få sig några timmar egen tid!
Jakob: Så är det, va?
För inte kan det väl vara slöhet eller - hemska tanke - åldern?
Jo. Åldern kan det vara ( i ditt fall).
Maja: Den där kommentaren låtsas jag att jag aldrig sett. Jag väljer att tro mer på Jakob, jag.
Misströsta inte Marge!
Längst inne i dina djup, är det något som börjat gro. Du vet inte om det ännu. Men snart kommer det att flyta upp till ytan. Det handlar om omprioriteringar.
Du bara förbereder dig. Bidar din tid och avvaktar rätt ögonblick. Ditt undermedvetna, däremot är fullt på det klara med att du skall börja flyga skärm!
Så är det.
Och jag blir så avis.
Bert: Tack! Du fick mig helt plötsligt att förstå. Fast det är inte skärmflygning jag förbereder mig för denna gång - utan surfing.
;-)
Fortfarande avis?
Okej - Om det är vindsurfning. Men då skulle jag hellre börja med drak-skidåkning på havsfjärden.
Bert: Jag tänkte prova på surfing på riktigt. Tror jag. Om inte vågorna är för stora.
Vindsurfingen slutade jag med när jag fick ryggskott ute på brädan och flöt iväg tills mannen så småningom upptäckte min belägenhet. (Du kanske kan se istapparna runt mina ord när jag skriver den sista meningen)
Skicka en kommentar