...känns det som om jag lever på marginalen. Att det liksom bara kan tippa över.
Men kanske är det bara för att jag är så innerligt trött.
torsdag, september 06, 2007
Vissa dagar
Upplagd av Marge_II kl. 7:13 em
Etiketter: Depression
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Hallåj där
Jag längtar efter en lunchdate med dig.
Absolut!
Vi kan väl ta den till veckan?
Hur är det med B12? Ta hand om dig!
Men du får väl vila ut dig lite nu i helgen? Sköt om dig!
Maja: Fyllde på depåerna i veckan men det känns som om det skulle behövas en injektion/dag - minst.
Matildas fikarum: Vila kan jag - men inte sova.
Tack för omtanken:-)
Du sover inte - är det då underligt att du känner att det kan tippa över vilken stund som helst?
Unna dig sömn genom att göra vad som krävs för att få göra så. Yoga, sömnmedel, avslappning, psykoterapi, aurarening, skjuta-grannens-skällande-hund, eller vad som helst...
Ibland räcker det inte enbart med att ta en dag i taget - man gör även klok i att ta en stund i taget (när det känns lite extra tungt): "först skall jag fixa det här..och nu var det dags för detta"...och så vidare.
Och så är det minst lika viktigt att man även ger sig själv beröm och bekräftelse: "nu har jag gjort det här då förtjänar jag lite vila/fika/bloggtid/samkväm"...var rädd om dig och ta en stund i taget.
DMH/Samuel
Maja: Vad menar du, finns det ett samband mellan att inte sova och vara trött ;-).
Den metod som ligger närmast till hands just nu är att slå en hammare i huvudet - på mig själv.
Samuel: Tack, Samuel. Jag tar till mig dina ord - och hoppas att sakernas tillstånd blir bättre.
Skicka en kommentar