Om klockan är nolltvåochtrettioett

... och man är nyss hemkommen från en veckas utlandsvistelse, vad gör man då?

Inte vet jag vad andra gör men själv finner jag mig stående med en vattenkanna för att rädda vad som räddas kan i blomväg.
Sen öppnar jag den post som ser spännande ut.
Ögnar igenom rubrikerna i veckans lokaltidning (ja, faktiskt består högen av två veckors samlade utgåvor eftersom jag ju varit hemifrån i två veckor, inkluderat mitt jobbpendlande).
Sen sätter jag mig vid datorn och går igenom min mail.

Mannen kör igång tvättmaskinen.

Och nu är ingen av oss trötta längre, trots den något effektiva (:-)) bilresan upp från Arlanda.

Tänk så enkelt...

det är att deklarera nuförtiden.



Ett SMS till 71144 och allt är klart.



Och jag tänker tillbaka på hur det var förr i tiden.

Hur min far tillbringade veckoslut efter veckoslut till att sammanställa kvitton och utlägg för alla årets veckor för att i slutänden få ihop till en deklaration som måhända, och i bästa fall, skulle rendera till en "+ - 0 - resultat".

Och för varje veckoslut försämrades humöret. Alltid var det något kvitto som saknades, eller någon uträkning som inte gick ihop.



Och nu knappar jag bara in några siffror och deklarationen är färdig.



Övervakning eller teknikutveckling?



Övervakning och teknikutveckling!



Och med allt svagare stämma hör jag mig själv viska; så länge jag inte har något att dölja gör det ingenting.



Men det är ju inte längre sant.

Min sanning är inte längre trovärdig.



Och jag kan för mitt liv inte förstå varför man ska få göra avdrag med upp till 100 000:- per person för hushållsnära tjänster, när A-kassan försämrats och sjukskrivningar dragits in för personer som är i behov av stöd.

Eller varför åldringsvården dras med så stora underskott att de som vistas där inte längre får lämna sina sängar eller läggs till bädds klockan tre på eftermiddagen.

Och varför skolmaten inte får kosta mer än 13 kronor/dag&elev?

Men svenska staten stöder svenska banker vars direktörer får bonusar trots miljonförluster.

Jag skulle vilja ha ett alternativt SMS-nummer.

Isen lyser blåsvart

...och vi vågar oss inte så långt ut.

Rännan som isbrytaren hållit uppe i vinter utvidgar sig för var dag och vårfåglarna flockas i vattnet.

Mina kollegor i södra och mellersta Sverige förfasar sig när jag berättar om isen och om snön som fortfarande ligger kvar på tomten.

Inte kan de föreställa sig att man kan ligga där, på altanen, i bikini-BH och shorts, om man vill. Inte tror de att våra 19 grader är lika sköna som deras, även om vi fortfarande har snö.

Men så är det; ju mindre man känner till ju mer frodas fördomarna ;-)