...eller snarare otur.
Feberfrossa, dundrande huvudvärk och leder som känns som om de blivit knäckta, en efter en.
Jag som känner mig väldigt sjuk redan vid 37 grader Celsius har nu 39 grader.
Och det är fruktansvärt synd om mig!
söndag, december 21, 2008
Nu är det min tur
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
JAa det är fruktansvärt synd om dig. Krya på dig och kram(på avstånd)
Okej då!
Usch vilken trist jul det blir om du inte piggar på dig.
Gör det!
God Jul, L !
Oj, stackars dig!
Krya-på-dig-kram från Ystad!
Monkan: Fruktansvärt, sa Bull. ;-)
Fast i kväll ser jag en ljusning i mörkret.
Bert: Det känns som om det börjar lätta - frågan är nu bara vem i familjen som drabbas härefter?
Elisabet: Tack! Sådana kramar kan man aldrig få för många av.
:-)
Skicka en kommentar