onsdag, december 10, 2008

Jag lyssnar

...till reprisen av Gunnar Burmans korta program i P1; Vid dagens början".

Utgångspunkten för hans tankar är Kristina Lugns rader: "Kan du inte ta dig samman en stund och våga vara lite osäker?”

Att stå ut med den osäkerhet som livet bjuder. Mod att låta bli att kontrollera livet.

Ja men, vart skulle det då ta vägen? Tänker jag och skrattar till.

”Kan du inte ta dig samman en stund och våga vara lite osäker?”

När leendet snabbt klingar bort tänker jag:

Kanske är det så; när garden är sänkt då händer oväntade saker.

En telefon ringer.

En jobbmöjlighet dyker upp.

En annan verklighet kanske lutar runt hörnet...

2 kommentarer:

Sven Teglund sa...

Jag tror verkligen på det där, att man måste låta osäkerhet och det oplanerade få utrymme i ens liv. Annars händer bara sådant som man själv kan räkna ut och man kan lätt missa "livets flöde".

Marge_II sa...

Sven: Och om man alltid ska kontrollera och tror att man kan förutse - och dessutom har en pessimistisk läggning - blir ju livet inte alltid så kul.


Man öppnar inte upp för det oförutsedda.


Men till slut en dag orkar man inte längre försöka styra - och då dyker det mest oväntade upp.

""man i det här fallet = jag ;-)