I många år

...har jag haft problem med min rygg.

Inte så att jag inte kunnat sköta ett jobb eller så.

Bara ett diskbråck och en whiplashskada ligger och spökar och slår till när jag minst anar det.

Låsningen i ländryggen som jag dragits med länge försvann dock i våras. Och så bra som jag var i ryggen då under en period kan jag inte minnas att jag varit på lång tid.

Döm om min förvåning när jag för några veckor sedan drabbades av ischias.

Och då konstaterar jag återigen att man kan känna sig off på mer än ett sätt när man är utan jobb.

Som arbetssökande har jag ingen företagshälsovård att vända mig till. Ingen sjukgymnastik att bli ordinerad, ingen kiropraktiker ansluten till arbetsplatsen.

Jag går inte på regelbundna hälsokontroller, har ingen aning om hur mina värden ligger och jag deltar inte några friskvårdskampanjer anordnade av någon arbetsgivare.

Ni vet, sånt där man tar för givet när man har det.