När jag var liten

...hade vi en katt.
Hon var en riktig utespringarkatt, hon kom och gick som hon behagade men var oftast hemma till kvällen.

Hon satt på vårt broräcke och jamade när hon ville in. Hon älskade strömming och räkskal.
Å, vad vi var förtjusta i henne.

Jag tror att hon var 7-8 år när hon blev ihjälkörd. Min pappa hittade henne i diket, det såg ut nästan som om hon sov, en enda liten röd blodstrimma från nosen ner till munnen skvallrade dock om att något betydligt allvarligare hade hänt.

I dag, nu, snart, ska jag till Fonus och beställa ett telegram och ge en gåva till Läkare utan gränser, för i veckan begravs Farbror B, 91 år gammal. Han var en av mina föräldrars bästa vänner och det var av honom vi fick vår älskade lilla kattunge Tina.