...sådana där, som när ni hittat en bra plats för era möbler, njutningsfullt ser er omkring och känner er nöjda?
Månad efter månad, år efter år.
Så är inte vi.
Här möbleras det om med ojämna mellanrum. Oavsett var vi bor så kånkas det soffor och fåtöljer, stolar och bord. Ingen idé är så galen så att den inte kan prövas.
Ibland blir det riktigt bra.
För ett tag.
I går kväll var ett sådant tillfälle. Ommöbleringsdags.
Sonen och mannen hämtade ner ett bord som förpassats ut i stugan.
Det var mörkt, det var kallt och bordet var tungt och otympligt.
Men nu står det på plats.
Frågan är bara hur länge.
måndag, januari 15, 2007
Är ni
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag är en sån.
Tycker inte om att möblera om, maken gör det.
Tycker om att möblera om alltså.
Så då får han göra det, ibland.
Fattar inte varför man ska flytta på möbler när de står bra där de står.
Panter: Haha. Så där resonerar många av våra vänner också. Varför ändra på det som är bra?
Själv tror jag att jag är för rastlös, för orolig i själen för att låta bli. Som tur var är mannen också förändringsbenägen. Det är bara tidpunkten för mitt egagemang han kan ha synpunkter på. Han morgonmänniska och jag den raka motsatsen.
Skicka en kommentar