onsdag, januari 31, 2007

Klokskap kommer inte

... med automatik med åren.

Tvärtom tror jag att man ibland konserverar och förstärker gamla känslor under tiden som livet rinner vidare. Man lägger locket på och låter en sjudande massa gro därunder.

Självkänsla växer inte av sig självt. Självförtroende; kanske, måhända med hjälp av yttre attribut.

Jag som hade hoppats på att bli slugare med åren. Att mina erfarenheter skulle leda fram till nya slutsatser, nya ageranden, annorlunda sätt att hantera såväl sakfrågor som människor.

Att kunna ta lärdom och att kunna skala av mig.

Efter som har jag kommit fram till att jag inte klarar det av mig själv.

Och jag ser med skräckfylld förväntan fram emot den resa som väntar.

9 kommentarer:

Anonym sa...

Jaha - fungerar det för kvinnor?

Marge_II sa...

Bert: Nädu, nu ska vi inte generalisera; det här är väldigt individuellt.
De flesta av mina kvinnliga vänner är helt normala; ja en del manliga också ;-)

Jill Wegerup sa...

Hade man blivit så klok som man borde med åren så hade det blivit trist. För enkelt liksom...

Marge_II sa...

Jill: Det kanske är så man ska se på det. Tack!

Anonym sa...

Jo - Egentligen är det nog roligare att inte vara så klok i alla lägen.

Sen slipper man få en massa frågor: "Du Bert, som är så klok; hur är det med ......?

Jobbigt!

Marge_II sa...

Bert: Det måste vara betungande, förstår jag.

Anonym sa...

Tänk jag får aldrig höra något sånt! Har folk missat något eller..?

Maja

Marge_II sa...

Maja: Var inte ledsen; sån't är ändå bara smicker!

Anonym sa...

Jag har aldrig varit riktigt klok, men i unga år trodde jag nog det. Vilken underbar känsla. Tänk om man hade en gnutta av den idag, nu när tveksamheten och tvivlet breder ut sig.

Youth is wasted on the young!