...men vilken?
Här kommer facit, från en som vet:
1. Under en skidtur i Abisko stod jag helt plötsligt öga mot öga med ett lodjur
Mycket riktigt så stod jag där ensam med ett nyvaknat lodjur sittandes ca 3 meter framför mig, klippandes med öronen (lon, alltså – inte jag). Frågan är vem som blev räddast? Vi for åt vart sitt håll och jag lugnade inte ner mig förr än jag såg fjällstationen långt senare.
Aldrig har min kropp skidat så fort.
Jag har dessutom sett varg och kungsörn, känt lukten av en björn som just passerat. Jag har haft giftormar i trädgården och skorpioner strandade på vår uppfart. Dessutom har jag på nära håll sett en leopardhona strosa förbi fordonet vi satt i. Jag har fått min beskärda del av vilda djur!
2. Sonen föddes bara 14 månader efter att jag och mannen träffats. Den biologiska klockan hade börjat sin nedräkning och det fanns ingen anledning att vila på hanen, så att säga.
Fel så att det ryker om det. Det tog oss 14 år (!) och ett antal missfall och behandlingar för att komma på tekniken. Fast riktigt förstod vi nog inte, för något fler barn har det inte blivit.
3. Jag har blivit bjuden på en femrätters lunch i JCDecaux representationsvilla i Paris
Det stämmer. Under en affärsresa på väg till Metz blev vi inviterade till detta charmiga chateau där det serverades mat i klass med det som serveras på Guide Michelin-utnämnda restauranger. Huset återfinns i JCDecaux´s parkliknande anläggning vid huvudkontoret utanför Paris.
4. Jag har besökt bilmässan i Genève
Till mannens stora förtret så har jag gjort det vilket skedde i samband med att jag läste en kurs i staden.
Under denna period fick jag också möjlighet att åka med en turistbuss till Chamonix, för att åka skidor. Bussen var fylld med ett gäng japaner vars guide inte var av denna värld. Så många lögner om Europa och européer som han lyckades förmedla under denna resa trodde jag inte var möjligt. Resan tillbaka till Genève var också den intressant. Då åkte vi med en skolbuss vilket innebär att vi besökt i princip varje by mellan Chamonix och Genève.
5. Jag har genomfört revision åt den amerikanska ambassaden
Under åren i Laos arbetade jag på en konsultfirma. Så förutom att genomföra marknadsundersökningar, sköta bokföring för utländska företag, utveckla ett dataprogram för skatteberäkning mm så genomförde jag och en kollega revision vid den amerikanska ambassadens butik.
Mammamia och Lotten gissade på att 5:an var fel.
Bert trodde efter en imponerande analys inte på nr. 3
Knapsu trodde inte på 1:an.
Matildas fikarum och Birgitta chansade på att 4:an skulle bort.
Inga rätt alltså.
Men hur skulle ni kunna veta?
16 kommentarer:
Ja, det är väl bara att acceptera. Men en femrätterslunch tenderar ju raskt att bli en middag, om man inte hetsäter, förstås.
Vill du ha ett halvt rätt?
:-)
Kan tillägga att ostbrickan inte var av denna värld!
Tar hellre en halv rätt.
Av den där lunchen, alltså!
;)
Det skulle jag också göra!
Men tyvärr.
Uppäten, redan.
bert: utanför Metz åt vi på en restaurang som fått två stjärnor i GM, bl serverades det anklever till förrätt.
Två veckor senare började min kropp återhämta sig efter denna pärs. Så sjuk jag blev.
Jag har aldrig blivit sjuk av någon mat i något land, Marocko, Brasilien, Thailand, Japan, Grekland m.fl.
Men i Frankrike..... Där har det hänt flera gånger.
Jag skulle vilja ropa hurra och tjoho åt att du lyckades kollra bort oss totalt och att det ju slutligen blev ett barn -- och dessutom hänger vi ju numera här varje dag och väntar på mer information så att du nästa gång vi gissar ska ha en mängd rätta svar angående det som är fel.
(Den som har längst meningar när han dör, vinner.)
bert: snudd på samma gäller för mig (om jag räknar bort de där gröna bönorna som jag åt på Sri Lanka och som gjorde resan till Maldiverna till ett riktigt äventyr:-/)
lotten: Phu, då vann du i alla fall för längsta mening:-)
Och ja, hur mycket bjussar man inte på sig själv för att hålla spänningen på topp?
Jaha,vilken usel gissare jag är...
Det var väl säkert något fint pris jag gick miste om??
mammamia: tyvärr så var det ett speciellt, alldeles underbart kreativt pris som jag kommit på. Tyvärr tvingas jag nu behålla det själv ;-)
Och nej, lottdragning är inte aktuellt.
Hej Marge!
Tack för kommentaren på min blogg.
Det var kul att läsa dina rätta svar även om jag missade det (finn ett fel) från början.
Låter lite läskigt med lodjuret, måste jag säga.
annika: Välkommen!
Jo, jag blev rätt rädd när lodjuret plöstligt bara satt där. Förmodligen hade den legat och gosat sig i solvärmen på klipporna och eftersom jag hade vinden emot mig och dessutom var ensam så lyckades vi stöta ihop. Så här i efterhand inser jag ju att den förmodligen drog lika snabbt som jag men just då kändes det som om jag hade den flåsande bakom mig (som om jag i så fall skulle haft en chans att hinna undan).
Jamen alltså, först nu ser jag ju hur rätt jag hade egentligen i min analys, som lyckades lista ut att det var på den amerikanska ambassaden i Laos, som du varit revisor. Man är ju synsk, snudd på.
Nja - Jag vill nog ha mer än ett halvt rätt. 0,75.
Spännande saker du varit med om!
Ja, det där kruxet med att få till barn är verkligen olika...
Samuel
bert: Nu var det var ju så att det inte var det som var rätt man skulle komma på utan det som var fel ;-)
samuel: jo, det där med barna-alstrandet är en inte a peace of cake, minsann. Som tur var blev det aldrig ett trauma för oss, vilket det ju annars lätt kan bli. Man kan väl säga att vi hann med en hel del innan vi fick sonen ;-)
Men vad spännande med japanska bussturen! Vad sa de om Europa? Minns du? Jag blir så nyfiken.
Skicka en kommentar