...den luttrade mannen som har sisådär 250 000 mil i bagaget, utan att vara yrkeschaufför, lät det så här i telefon för någon minut sen. ..."men jag är imponerad över hur bra de tar sig fram".
Han och sonen hade tänkt köra norrut från Stockholm i kväll. De har nu, efter några timmars köande, bokat hotellrum i Sollentuna.
Jag kunde nästan ana mig till ett visst beundrande tonfall.
Han nämnde inget om brist på rutin av snöfall. Inget nedsättande om 08:or.
Tvärtom var han rätt imponerad över att man tog sig fram så bra, trots sommardäck.
Edit: Nu väl hemma bedyrar mannen att han uppriktigt menar det. Det var tydligen riktig "vattuglägga" som vi säger.
onsdag, november 01, 2006
Från
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Det ska jag allt säga till min dotter som efter fyra timmar i bilen nu muttrar ilsket ..-)
Elisabet, klockan är strax 21.00 och man&son är fortfarande inte i Sollentuna.
Och jag är så tacksam över att de inte har behöver ha bråttom. (Också ett ämne jag kommer att ta upp i bloggen. Ja, kanske redan nu!)
Skicka en kommentar