onsdag, oktober 25, 2006

A

...pro på bilden nedan.

Vinterväglag och det aktuella bilmärket är i mina ögon ingen hit.

Till skillnad mot en annan så är den lätt i baken och har många krafter.

En vinterkväll för många år sedan trycker jag lite väl hårt på gaspedalen i en bil av det där märket och helt plötsligt finner jag mig själv sakta glidande på taket, surrealistiskt sakta, över snökarmen och långt in i skogen. Men utan några fysiska skador.

Jag var på väg hem från jobbet. Övertid. I pumps och kontorsklädd. Minus 15 grader. Djupsnö. Becksvart.

Då dyker en vägens riddare upp.
Ja, det är säkert.

Riddaren i fråga har på sin väg norrut stannat för att hjälpa en annan bilist som fått problem med sin motor.
De får inte igång den bilen så nu är de på väg hem till riddaren för att hämta startkablar - 3 mil bort, enkel väg.
Då får han syn på mig och stannar och plockar upp mig med. Ringer efter - och väntar - tills bärgningsbilen kommer för att ta reda på min bil. (Polisen kommer också men dem avfärdar vi, jag hade ju bara tuchat till en annan bil på min upp-och-nervända färd).
Sen följer jag med riddaren och den andra bilisten, hämtar kablarna, åker tillbaka till den andra bilistens bil som de så småningom får igång - och sedan skjutsar han, riddaren, mig hem - ytterligare 3 mil söderut, enkel väg.
Då är han 6 mil bort från det hem han hade planerat att vara hemma vid för tre timmar sen.

Så säg inte att det inte finns riddare, livs levande.

Edit: och mannen i inlägget nedför kom körandes 25 mil mitt i natten för att se hur det gått för mig.
Och lite grand för den där bilen.

Inga kommentarer: