Det är ett gott tecken

...när den timerstyrda belysningen slår igång medan solen fortfarande lyser.

Då vet man att det går åt rätt håll!

Jag har en

...rygg som trilskas.

Från ländrygg upp till nacke. Från snett bäcken till diskbråck med påföljande ischias till whiplash-skada i bröstryggen. Snett och vint och krokigt. Och till detta en disk som hamnat på sniskan och plågat mig dag som natt de senaste 7 månaderna.

Döm då om min förvåning när jag i förra helgen kastade mig nerför svindlande höjder (nå ja, en inte alltför avskräckande slalombacke) och upptäckte att den illasinnade och tidvis nästintill förlamande smärtan som plågat mig det senaste halvåret försvann där bland pucklar och yrande snö.

Den där disken som legat snett och skurit som en kniv och som såväl min erkänt duktige naprapat och i sammanhanget mindre berömde man (alltså, det är inte samma personer), försökt komma tillrätta med men misslyckats med; det fixade en dag i slalombacken.

Dessvärre återstår de övriga krämporna men ni skulle bara ana vilken fröjd det är att vakna utan den skärande smärtan.

Jag undrar

...om folk i allmänhet vet vad det innebär att ha ett konto på Facebook?

Om jag söker efter ett GI-recept på nätet så har jag genast annonser om viktminskning på min facebooksida.
Googlar jag på hundraser så kommer det upp en annons om herrelösa hundar i Sierra Leone. Läser jag en sida om böcker får jag erbjudanden från bokförlag.
Kollar jag resultatet på lottoraden så får jag ett erbjudande i brevlådan (den fysiska) från det motbjudande Postkodlotteriet.

Så där kan jag fortsätta. Varje sida jag besöker på Internet noteras, kartläggs och kategoriseras.

Visste du att du gett tillstånd till detta?

Så har julhelgen

...passerat och vardagen tagit vid.

Tack och lov.